Pressinformation på Facebook – hot eller möjlighet?

Journalister vill inte bli pitchade på Facebook. Det är heller ingen källa till press- eller företagsinformation. Det framgår av PRWeeksMedia Survey 2010 där 43% av de tillfrågade journalsiterna i USA blivit pitchade via sociala nätverk. Trots att de inte vill det.

Information om och från företag säger sig åtminstone dagstidningsjournalisterna hellre få direkt ifrån företagens hemsidor (90%), med hjälp av Google sök (82%), direkt kommunikation med PR-ansvariga (79%) eller från webbaserade pressinformationstjänster (opt in) (36%). Trots det använder 33% av journalsiterna generellt sett sociala nätverk i sin research. Men bara ett fåtal genom att bli ett “fan” verkar det som.

Frågan är om Facebook är rätt plats att för dig som PR-kommunikatör att möta journalister på? Att förmedla sin pressinformation på? Och i så fall hur?

Den klassiska frågan från kommunikatörer nu för tiden är huruvida de ska använda social media i sitt PR-arbete, och i så fall hur?

För många är det närmast en självklarhet, för andra helt otänkbart. Mitt korta och generella svar på frågan är att om du som kommunikatör vill skapa goda relationer med ditt företags marknad (och målgrupp) så bör du först lyssna på den för att förstå dess behov och önskemål. Och sen börja engagera dig när och där du får indikationer på att målgruppen mottaglig för dialog och utbyte.

Det är dock långt ifrån säkert att hela din målgrupp är social på webben, eller ens får information från sociala medier. Och även om den är det, så är det inte alls säkert att den är intresserad av information eller en dialog med ditt företag där, eller någon annanstans. Men eftersom människor idag i allt större utsträckning söker sig till webben för socialt utbyte, inte sällan i sk sociala medier, så är sannolikheten ganska stor att man också kan bedriva framgångsrik PR i dessa sammanhang, trots allt.

Det fina med den sociala webben är att du som PR-kommunikatör på ett betydligt effektivare sätt nu än tidigare kan bygga bra relationer direkt med din marknad, och inte nödvändigtvis via “språkrör” som journalister. ”Put the public back to public relations” som Brian Solis uttrycker det i sin bok med samma namn. Dessutom har alla dina intressenter som väljer att ventilera sina åsikter ett väldigt stort inflytande på varandra.

Men i detta gytter av relationer med inflytande på vandra, har det förmodligen aldrig varit viktigare, och kanske mer gynnsamt, att slå vakt om just dina viktigaste opinionsbildare; de som har störst inflytande på ditt företags marknad.

Journalisten har (fortfarande) ett mycket stort inflytande generellt sett. Så pass stort att man som PR kommunikatör gör klokt i att slå vakt om och tillgodose dessa och andra nyckelpersoners (key influencers) intressen mer än någonsin.

Frågan är vilka behov och önskemål dessa personer har? Frågan är var de finns, var de är mottagliga för information och ev utbyte? När? Och hur?

Även om du som kommunikatör kan konstatera att din marknad finns på Facebook, och att du därför dragit igång en Facebook-sida, så kvarstår frågan huruvida journalisterna och andra av dina viktigaste nyckelpersoner finns och är intresserade av din närvaro där?

Enligt PRWeeksMedia Survey 2010 så har 79% de tillfrågade journalisterna ett konto på Facebook, och 61% av dem har blivit pitchade den vägen. Men hur många är egentligen mottagliga för pitchar i detta sammanhang?

Min tro är att de flesta journalister väljer att endast visa en del av sin profilinformation. Vilket betyder att de endast kan få meddelanden från sina vänner. Således krävs det av dig som kommunikatör att du först bli vän med journalisten för att kunna pitcha henne. Men om man får tro PRweeks undersökning rätt, så vill ingen av de tillfrågade dagstidningsjournalisterna bli pitchade på Facebook. Det framgår när de svarade på frågan: “Vilka av följande media vill du att PR-kommunikatörer använder när de pitchar dig?”


För rent krasst; hur många journalister finns på Facebook av profesionella skäl? Enligt undersökning ovan använder 33% av dem sociala nätverk generellt sett som verktyg för research. Som del av denna research vet jag att en del av dem väljer att bl a följa företag och liknande på just Facebook. Vilket betyder att de måste bli ett “fan” eller “like” som det numer heter. Vilket blir lite knasigt då en journalist som vill “bevaka” ex Sverigedemokraterna på Facebook måste “gilla” dem för att följa dem.

Knasigt blir det också när journalisten inser att företagens uppdateringar ofta är riktad till företagets kunder med budskap anpassade därefter.

För när Chadwick Martin Bailey och iModerate Research Technologies frågade 1.500 personer varför de hade valt att gilla företag på Facebook, så framgår det att majoriteten av företagets “fans” är just kunder, eller liknande.


När PRWeek frågar journalisterna i samma undersökningen “på vilka sätt de vanligtvis får information om ett specifitk företag”, så visar det sig att hela 92% av journalisterna hämtar information från företagen från företagens hemsidor. Ingen önskar få den från Facebook.

Av detta kan man dra slutsatsen att Facebook kan vara ett utmärkt sätt att möta och interagera med sina konsumenter och liknande. Men kanske inte det bästa sättet att nå ut till journalister och liknande.  Men även om det inte är det bästa sättet, så kanske det trots allt finns anledning att erbjuda journalister och liknande det dem efterfrågar även på Facebook. (I synnerhet för det fåtal som nöjer sig med en Facebook-sida som sin hemsida.) För likväl används de sociala nätvärken allt oftare för research.


Journalister önskar bra uppslag till nyheter och reportage; rå och kärnfull information, som snabbt och sakligt svarar på frågorna vad, när, av vem, hur och varför?

En variant, som vilat på MyNewsdesks skrivbord en tid, är att ge dig som PR-kommuniktör möjlighet att synkronisera din befintliga kommunikation med journalister under en dedikerad flik på Facebook-sidan; eget ”rum” för journalister där de får sitt lystmäte tillgodosett enligt ovan.

Pitchengine.com var en av de som först förverkligade den möjligheten. Jag har personligen inga höga tankar om att lägga kommunikation utanför statusuppdateringarna där aktiviteten är som störst, men heller inte negativ, då detta kanske är den hittills bästa lösningen, trots allt.

Ni journalister, PR-kommunikatörer, och liknande – vad anser ni?

Posted in 1, Editorial staffs, facebook, journalistik, kommunikation, Marketing, Media, Newsroom, Paper and magazines, Social network, web 2.0. Tagged with , , , , , , , , , , , , , . Comments: Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

5 Comments

  1. Posted December 6, 2010 at 3:20 pm | Permalink

    Känns som en självklarhet att informationen på Facebook inte riktar sig till journalister. Facebook och andra sociala medier utnyttjas bäst som direktkommunikation till befintliga (och potentiella) kunder och deras sociala nätverk. Journalister och publicister når man på sociala medier genom deras personliga nätverk och intressen.

    Hur mycket av detta tror ni går att översätta till svenska förhållanden?

  2. Posted December 6, 2010 at 3:52 pm | Permalink

    Onekligen har Facebook utvecklats till att mestadels omfatta den privata sfären. Men i takt med “företagssidorna” poppar upp som svampar ur jorden, och att journalister successivt söker sig dit för research och liknande, så är det möjligt att Facebook kan vara ett forum för företag och liknande att också möta journalister i. Frågan är – som sagt – hur?

    Jag tror inte våra svenska journalister ligger så långt bakom sina amerikanska kollegor ifrågan. Inte heller PR-gänget.

  3. Posted December 6, 2010 at 4:27 pm | Permalink

    Konstigt sätt att uttrycka sig: “Onekligen har Facebook utvecklats till att mestadels omfatta den privata sfären.” Har inte Facebook alltid bara handlat om den privata sfären? Och som alltid där det samlas folk så följer företagen efter och gör reklam. Oavsett om det är på en sportsarena eller en populär webbsida.

    Skillnaden här är att man får bra mycket mer utrymme för sitt företag än vad man får på kortsidan bakom ett fotbollsmål, fast målet för reklamen är ju alltid det samma. Jag tror inte det är mer komplicerat än så.

    Jag rekommenderar inte mina kunder att lägga massa text på Facebook. Dels är det ett forum där man själv inte har kontrollen över informationen och man kan inte garantera att nedlagt arbete finns kvar. Dels får man mycket bättre uppföljning, statistik och kontroll genom att styra besökarna till sin hemsida. På sin hemsida kan man sortera information och presentera den på mer effektiva sätt än man kan göra på Facebook.

    Däremot är Facebook ett utmärkt medium att möta sina kunder och intressenter i vardagen och hålla dem uppdaterade i vad som händer just nu i företaget, nyheter och aktuella händelser.

    • Posted December 6, 2010 at 6:17 pm | Permalink

      Huruvida det är konstigt eller inte är nog väldigt subjektivt. Vi kan bara försöka konstatera vad som har hänt med Facebook, hur tjänsten idag ser ut och fungerar, och ev spekulera om dess framtid.
      Som du vet så började Facebook som ett nätverk mellan studenter i USA. Idag är alla välkomna att “vara med” på Facebook. Även företag, webbsidor, kändisar, politiker, varumärken, etc. Du kan skapa profiler, grupper, sidor. Och utnyttja deras annonsprogram. Att miljontals företag hittat fotfäste som sida, är en historia i sig, men deras närvaro där är ganska långt ifrån reklam på en kortsida av en fotbollsplan. Utöver det så har du Facebook Connect med dess myriader av möjligheter. Bara för att skrapa lite på ytan.
      Jag tycker att Facebook Ecosystem är lika komplext som genialt. Och det förändras precis hela tiden.

  4. Posted December 13, 2010 at 10:41 am | Permalink

    Jag tycker också att Facebook alltid haft fokus på den privata delen av en individ. Det är mer forum som Linkedin som presenterar din arbetsroll och som flirtar med ringarna på vattnet i ditt nätverk. Läste precis på Newsdesk att HOOM blivit en “succé” på Facebook, att de har en dialog med sina läsare. De blir en rak kontakt utan “mellanhänder”. ;)

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>